Den reviderade koden
En väl utvecklad modell för ägar- och bolagsstyrning har blivit en grundsten för förtroendet på kapitalmarknaden i olika länder. I Sverige har vi haft en relativt väl utvecklad modell genom bland annat aktiebolagslagen och för några år sedan kodifierades och stärktes den bolagsstyrningspraxis som hade utvecklats i form av Svensk kod för bolagsstyrning. I maj 2008 släpptes den reviderade koden som nu berör en utvidgad krets cirka 320 bolag – de noterade bolagen på reglerade marknader OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity,
Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning görs utifrån principen ”följ eller förklara”, det vill säga antingen följs kodens regler eller så förklarar bolaget och motiverar de avvikelser som görs. Ambitionen med koden är att skapa ett rimligt heltäckande regelverk som kan förmedla en samlad bild av god svensk bolagsstyrning. Det innebär att den till viss del innehåller överlappning av regler som finns på annat håll, till exempel aktiebolagslagen, och det har ansetts nödvändigt för att inte koden skall ge uttryck för en fragmenterad bild av svensk bolagsstyrning.
Koden innehåller bland annat regler avseende bolagsstämma, valberedningar, styrelsens uppgifter, storlek, sammansättning, arbetsformer, styrelseordförandens roll och information om bolagsstyrning. Enligt koden framgår bland annat att styrelsen ansvarar för att bolaget har en god intern kontroll och formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Koden föreskriver att bolagen skall inrätta ett revisionsutskott och reglerar revisionsutskottets uppgifter. Koden innehåller även krav på rapportering av bolagsstyrning och intern kontroll i en årlig bolagsstyrningsrapport.
Läs mer i Öhrlings PricewaterhouseCoopers skrift God sed med koden – självreglering eller lag?
Parallellt med koden pågår införande av EG:s ändrade direktiv avseende som till delar avser regelverk för bolagsstyrning i Sverige (4:e, 7:e samt 8:e artikel 41). Dessa innebär bland annat ökade krav på styrelser och revisionsutskott att övervaka effektiviteten i företagets interna kontroll och riskhantering från ett företagsövergripande perspektiv. Nuvarande praxis i bolagen har ett huvudsakligt fokus på den finansiella rapporteringen, det vill säga den avgränsade delen av intern kontroll.
Läs mer om EG-direktiven
